Om diabetes

Insulinpump och sport

Insulinpump och sport

Motion är sunt! Tycker du det låter fånigt? Inte på något sätt, eftersom regelbundna kroppsrörelser sänker blodsockret och förbättrar insulinkänsligheten på lång sikt, så att basbehovet av insulin minskar. Dessutom får diabetiker nytta av rörelsen, eftersom riskfaktorer för hjärt-kärlsystemet påverkas positivt. De skadliga fetterna som triglycerider och LDL-kolesterol minskar, det nyttiga HDL-kolesterolet ökar. Även blodtryck och puls sjunker. Och man ser naturligtvis resultatet även på figuren.

Går bra: motion och insulinpump!

Men den typ 1 diabetiker som motionerar vet också att aktiviteten kan rubba blodsockerlägets jämvikt – trots alla positiva effekter – eftersom kroppens finreglering saknas. Men det går bra att lösa med insulinpumpbehandling.

I god tid innan motionen påbörjas, är det några saker som måste tänkas igenom:

Vilken typ av motion?

För personer med diabetes är nästan alla typer av motion möjliga. Särskilt lämpligt på grund av de positiva effekterna på hjärt-kärlsystemet är uthållighetsaktiviteter som gång, stavgång, cykling, skogspromenader osv. Även simning är möjligt, men då måste man kanske lägga ifrån sig pumpen, beroende på vad tillverkaren rekommenderar. Till och med kampsporter och sporter med kroppskontakt är tillåtna, men då måste insulinpumpen tas bort på grund av risken att katetern fastnar och kanylen dras ut.

När ska man börja?

Alla insulinpumpar kan sänka basdosen procentuellt under en bestämd tid. Beroende på det använda insulinet börjar minskningen tidigare: en timme i förväg vid användning av analoginsulin, två timmar tidigare med normalinsulin.

Sänka basdosen

Hur intensivt basdosen sänks beror av två konstanta frågor (varaktighet och träningstillstånd). Ju längre motionen varar, till exempel en heldagsvandring, desto intensivare måste man sänka. Den som är otränad och inte har erfarenhet av insulinpump vid motion bör diskutera med sitt behandlande diabetesteam innan träningen påbörjas.

Sänkningen är individuell

Hur kraftigt varje person ska sänka basdosen, det finns det ingen tumregel för. Men som princip gäller: börja långsamt med träningen för att undvika för lågt blodsocker. Det är lättare att i efterhand kompensera för lätt förhöjda värden, än att efter lågt blodsocker redan i det första träningspasset återuppta motionen.

Höga värden efter motionen

Den som redan samlat på sig erfarenhet om bästa sättet att sänka basdosen – och motionera framgångsrikt – kan trots det ibland märka att blodsockret är högre efter träningspasset än innan. Orsaken kan vara att blodsockret redan innan var för högt och att det förelåg en insulinbrist. Därför gäller det i varje fall före sport och motion: Mät blodsockret, och mät även ketoner i urinen om sockervärdet är förhöjt. Om ketoner kan påvisas, måste först den urspårade ämnesomsättningen behandlas innan man kan tänka på motion.

Börja inte med för låga värden

Mätnig av blodsockret före motionen är också absolut nödvändig för att kunna höja ett för lågt värde. Blodsockret vid starten bör ligga mellan 8,9 och 10,0 mmol/l. Om det är lägre, hjälper snabba kolhydrater som saft eller banan att höja blodsockret till det önskade området.

Muskeldepåer måste fyllas

Efter motionen är sockerdepåerna tomma. Så även då kan låga blodsockervärden uppträda, eftersom de upptagna kolhydraterna även vandrar in i sockerdepåerna: en muskelpåfyllningseffekt. Därför är det klokt att minska basdosen även efter motionen – ungefär dubbelt så lång tid som passet varade.

Samla erfarenhet

För diabetiker finns det inga tumregler för hur insulinbehandlingen ska anpassas till kroppsaktivitet. Men med de nämnda tipsen kan man treva sig fram till "sin egen" behandling.