Låga och höga blodsockervärden

Svängande blodsocker i form av en aning för låga värden och lätt förhöjda värden är vanliga vid insulinbehandling. För att i tid förhindra att blodsockervärdena spårar ur, är det viktigt att känna till symtom och behandlingsmöjligheter.

Hypoglykemi – för lågt blodsocker

Att undvika hypoglykemier (för lågt blodsocker) är den största utmaningen om man vill uppnå så fysiologiska värden som möjligt (som för icke-diabetiker). Då måste man tänka på att hypoglykemi kan utvecklas mycket snabbt, inom några minuter.

Om det finns mer insulin i blodet än vad som behövs för reglering av blodsockervärdet, sjunker blodsockret. Från tröskeln 2,8 mmol/L talar man om allvarlig hypoglykemi. De första tecknen visar sig normalt i förväg som darrningar.

  • svettningar
  • hjärtklappning
  • hungerkänslor
  • svaghet
  • oro

Vid de första symtomen på lågt blodsocker eller vid värden under (3,6 mmol/L) måste man handla snabbt för att förhindra att blodsockret sjunker ytterligare:

Som princip gäller: bevara lugnet och ät först, mät sedan.

  • Ät omedelbart snabbverkande socker i form av druvsocker (finns som bitar, lösning eller tuggtablettter). Alternativ kan vara en söt dryck som apelsinsaft eller läsk (100 ml = ungefär 10 gram kolhydrater).
  • Mät blodsockret och sedan en gång till efter 15 minuter.
  • Ät sedan direkt långsamma kolhydrater som t.ex. fullkornsbröd, banan eller yoghurt, så att blodsockervärdet inte sjunker igen.

Sporta inte och kör inte bil förrän värdet normaliserats.
Om blodsockret ofta är för lågt, "vänjer" sig kroppen vid det tillståndet. De typiska symtomen på för lågt blodsocker kan då utebli. Det förnimmelseproblemet kan behandlas med utbildning.

Hyperglykemier – förhöjt blodsocker

En hyperglykemi (förhöjt blodsocker) är i regel inget kritiskt medicinskt tillstånd. Däremot måste man tänka på att långvarigt förhöjda värden ökar risken avsevärt för diabetiska följdsjukdomar. Dessutom kan en hyperglykemi som inte behandlas, inom timmar eller dagar utvecklas till en allvarlig komplikation, en ketos eller vidare till diabetisk ketoacidos.

Efter måltider eller vid stress stiger blodsockret i allmänhet kraftigare. Man talar om hyperglykemi om blodsockervärdet två timme efter måltiden är högre än 11,1 mmol/L och det dessutom finns symtom som ökad törst, urinträngningar och trötthet.

Orsaken till hyperglykemi är brist på insulin. Behandlingen känner du till från diabetesutbildningen. Injicera bolusinsulin efter det schema för behandling av hyperglykemi som du fått av ditt diabetesteam.

  • Mät blodsocker oftare.
  • Om blodsockret fortsätter att stiga (till 14 mmol/L) och du känner kraftigare törst eller urinträngningar, bör du göra ett ketontest. På apoteket finns det speciella urin- och blodteststickor.

Om ketontestet är positivt och det uppträder symtom som kramp i muskler och underliv, eller acetonlukt (som ruttna äpplen eller nagellackborttagningsmedel), så har det bildats ketonkroppar i blodet (ketos). Nu är det absolut väsentligt:Undvik att anstränga kroppen och sporta inte.

  • Injicera bolusinsulin efter det schema för behandling av hyperglykemi som du fått av ditt diabetesteam.
  • Drick mycket vatten.
  • Ring din läkare om du är osäker.
  • Insulinpumpbärare får inte ger mer insulin med pumpen, utan måste ge korrigeringsbolus med spruta eller insulinpenna.
  • Efter 1,5 timmar mäter du blodsockret igen och gör ett nytt ketontest.

Ketoacidosis

En ketoacidos uppkommer vid ett allvarligt fel i ämnesomsättningen, då det bildas ketonkroppar på grund av ökad fettnedbrytning. Ketonkropparna gör blodet surare. Den kan uppkomma redan vid blodsockervärden från 14 mmol/L. Orsaken är insulinbrist. Kännetecken på ketoacidos är:

  • Positivt ketontest.
  • Djup andning – förutom ovan nämnda symtom som törst, urinträngningar, trötthet, illamående och kräkningar, kramp i muskler och underliv samt acetonlukt.

Nu måste man handla snabbt, eftersom ketoacidos kan utvecklas till diabeteskoma och därmed en livshotande situation. Samma regler gäller som för behandling av ketos. Gör så som du fått lära dig i diabetesutbildningen. Var inte ensam, utan skaffa hjälp. Ring läkare eller akutmottagning om du är osäker.

Hyperglykemi ⇒ ketos ⇒ ketoacidos ⇒ diabeteskoma

Hyperosmolärt koma

Hos typ 2 diabetiker kan det uppträda ett hyperosmolärt, icke-ketotiskt koma som komplikation till en obehandlad hyperglykemi. Vid extremt höga blodsockervärden som ofta är över 55 mmol/L utsöndrar njurarna för mycket vatten, så att kroppen torkar ut (dehydrering). Om behandling inte kommer i tid, leder det till en livshotande situation med cirkulationskollaps, akut njursvikt och medvetandestörningar och vidare till koma. Hyperosmolärt koma är ett medicinskt akutfall, som måste behandlas på sjukhus.

  • Symtom som tyder på hyperosmolärt koma med mycket höga blodsockervärden på över 33 mmol/L
  • Stark törst
  • Urinträngningar
  • Hjärtklappning
  • Svindel

Orsak och undvikande av hyperosmolärt koma

Risk för hyperosmolärt koma finns framför allt för personer med okänd typ 2 diabetes. Utlösande faktorer är ofta infektioner, t.ex. lunginflammation, som leder till ökat insulinbehov eller behandling med vattendrivande läkemedel (diuretika).

Vid redan diagnostiserad typ 2 diabetes kan orsaken till hyperosmolärt koma vara otillräcklig insulinförsörjning eller för liten dosering av blodsockersänkande läkemedel.